Om hypnos

Hypnos är ett begrepp som hamnat lite snett. Det har en mystik kring sig som jag anser vara aningen missvisande. Om alla visste vad hypnos egentligen är skulle inte det inte finnas lika många missförstånd. Hypnos är nämligen ett helt naturligt tillstånd som de flesta av oss går igenom flera gånger per dag.


Hypnostillståndet består av tre naturliga tillstånd:

  • Absorption - ett starkt fokus

  • Dissociation - sortering av intryck

  • Suggestibilitet - mottaglighet för förslag


En vardagssituation där vi befinner oss närmast hypnos är då vi tittar på en spännande film. Vi vet alla hur det brukar gå till. Vi plockar fram tilltugg, dämpar ljuset, justerar volymen och gör det bekvämt för oss. Till en början kanske vi småpratar, äter lite snacks och kanske kollar av våra notiser från sociala medier då och då.


Förr eller senare kommer det ett avgörande ögonblick som fångar vår uppmärksamhet. Huvudpersonen upptäcker plötsligt några gamla dokument i ett hemligt utrymme som avslöjar något spännande om hennes föräldrar.


Popcorn-handen som i samma stund var påväg mot munnen blir hängande i luften halvvägs, munnen gapar och ögonen är fixerade. Skulle någon prata med dig nu skulle du höra ljudet, men inte vad personen sa. Du glömmer bort rummet runt dig och kanske till och med din egen kropp. Huvudpersonen blir avbruten av sin pojkvän som berättar att maten är klar. Hon gömmer undan dokumenten igen och filmen klipper till en scen vid matbordet. Nu börjar armen röra sig igen, popcorn når munnen och du frågar din vän "vad sa du förut? Jag var så inne i filmen så jag hörde inte."

Det du upplever är absorption och dissociation. men hur är det då med suggestibilitet? Den får man kommer “på köpet” när man upplever absorption och dissociation. Du kan märka det genom att du spänner dig eller “hjälper till” när huvudpersonen blir jagad av agenter och ska klättra över en hög mur till exempel. Det här med att gråta till film är något vi nästan tar för givet att vissa gör, men tänker man efter är teven bara en skärm som visar sekvenser av stillbilder som ger illusionen av rörelse. Människorna som blir fotade har egentligen ett annat liv, ofta med familj och barn. Allt är på låtsas och det vet vi ju, men vi reagerar ändå som om någon del av oss tror att det är på riktigt. Eller rättare sagt, våra kroppar reagerar som om det vore på riktigt.


Många som upplever hypnos för första gången utbrister “jag trodde att man skulle vara mer borta” eller “det kändes inte som att jag var hypnotiserad” och det är samma som när vi ser på film för det känns ju inte som att det är på riktigt, men ändå reagerar vi så känslomässigt.

Ett naturligt tillstånd
Regression vs. Trans

Förmågan att gå in i ett hypnosliknande tillstånd är nödvändig för oss och är därför en del av vår naturliga utveckling. Psykiatern och psykoanalytikern Johan Cullberg uttrycker sig såhär i sin bok “Dynamisk Psykiatri”:

"... Det som psykoanalysen kallat regressionen i jagets tjänst avser den tillfälliga och vederkvickande vila från verklighetens förutsättningar och krav som samtidigt också låter oss komma i kontakt med de inre källorna. I denna nödvändiga regression minskar vår känsla av ansvar och skuld samtidigt som vi upplever en förhöjd närvaro och existenskänsla.


Prototypen för denna upplevelse är den idealiserade fantasin om det förlorade paradiset som utgjordes av den första symbiosen med modern som den allgivande och barnet som det viktigaste objektet för hennes intressen. I princip är vi vid regressionen lika barnet när det med hjälp av sin tygtrasa eller "gose" går in i ett fantiserat övergångsområde mellan jag och icke-jag. I lekens värld kan det fritt och utan risk göra om verkligheten och anpassa den efter sig självt.


Att tillfälligt få vila från sin vardagsvärld och gå in i regression är således något som tillhör de grundläggande mänskliga behoven…”


Mottaglighet

Det tillstånd Cullberg beskriver är den grund på vilken hypnosen vilar. Från regressionen i jagets tjänst kan vi ta steget in i trans, men det är emellertid inte alla som besitter förmågan att gå in i detta djupare lager. Ungefär en fjärdedel av befolkningen har extremt lätt att gå in i detta tillstånd, två fjärdedelar har en normal förmåga och den sista fjärdedelen har väldigt svårt att gå in i trans.

Alla människor kan däremot (normalt sett) gå in i regression, men vad är skillnaden?
Enda skillnaden är att regressionen i jagets tjänst inte kan producera de makabra fenomen som vi kan se under scenhypnos, där människor inte kan få upp ögonen, fastnar med fötterna i golvet, hallucinerar eller tror att ena skon är en telefon. Man är också mindre mottaglig för så kallade post-hypnotiska suggestioner dvs. förslag som "planteras" i det undermedvetna för att sedan verka efter att sessionen är över. Man är däremot lika mottaglig för terapeutisk hypnos som inte involverar posthypnotisk suggestion. Man är till exempel lika kapabel till regressioner tillbaka till barndomen för att bearbeta oavslutade händelser.

Myter

Det finns många myter och missförstånd när det kommer till hypnos. Många till följd av det som kallas estradhypnos (scenhypnos) eller sättet hollywood målat upp hypnos.


Under hypnos är man “borta” nästan som under narkos.

Även om det emellertid är sant att hypnos kan användas som enda bedövning vid operationer så liknar det varken narkos eller sömn. Det liknar mer det tillståndet vi befinner oss i när vi ser på film. Vi känner oss normala, men vi märker att kroppen reagerar på ett annorlunda sätt. Faktum är att många blir mer alerta under hypnos.


Man kan få människor att göra saker som de aldrig skulle göra.

Jag säger som min lärare Igor: “Det här är förmodligen mer sant än vad människor tror, men inte lika sant som man vill att det ska vara”. Du kan aldrig bli hypnotiserad att döda någon, råna en bank eller något liknande som strider starkt mot din moral. Samtidigt vore hypnos inte särskilt effektivt om man inte kunde påverka människor att agera på ett sätt de annars inte skulle göra. Att sluta röka är ju till exempel att agera på ett sätt man annars inte skulle göra.


Hypnos kan ge negativa biverkningar

Här är det populärt bland hypnosutövare att hävda att hypnos är helt ofarligt. Hypnos är ofarligt i nästan alla fall, men det finns ett fåtal människor som får en så kallad “abreaktion” när de går in i trans. Det är oftast ofarligt och bara lite obehagligt. Om hypnosterapeuten har en adekvat utbildning ingår det effektiva verktyg för att hantera eventuell abreaktion. Man har också utbildning i hur man undviker biverkningar. Negativa effekter och biverkningar är extremt sällsynta, men förekommer.


I hypnos kan jag inte prata eller röra mig

Du kan gå och prata i sömnen, vilket innebär att du också kan röra dig under hypnos.


Man kan fastna i hypnos eller “vandra bort sig”

Eftersom hypnos är naturligt kan du inte fastna i tillståndet. Det absolut värsta som skulle kunna hända är att du somnar och har den mest fantastiska sömn du haft på länge och sedan vaknar fullt medveten igen.


Man måste kunna slappna av för att gå in i hypnos

Du kan gå in i hypnos oavsett om du är spänd eller avslappnad. Effekten som kommer av till exempel progressiv avslappning har mer med kommunikationen att göra än själva avslappningen.


Hypnos är en behandling

Hypnos är i sig bara ett tillstånd. För att vi ska kunna krossa myter och dra större nytta av detta fantastiska tillstånd är det nog viktigt att differentiera mellan hypnostillståndet och de metoder som används under hypnosen.